Strandlängtan....

Just nu är det lätt att längta till kravlösa dagar liggandes på stranden och känna sanden mellan tårna. Höra vågorna klucka mot stranden. En svalkande vindpust, höra plaskandet från badande semesterfolk. Dricka sitt kalla vatten, plocka upp sin saftiga läskande vattenmelon och ibland äta sina medhavda kaloririka kakor. Idylliskt sommarliv med avkoppling och det andas välbehag lång väg.

Men idag roar jag mig med att skriva de sista meningarna som handledaren tipsade mig att göra på sista delen av examensarbetet. Detta har jag skjutit upp av den anledningen att det var så lite och i sanningens namn lockar det inte nämnvärt. Om det hänger över en? Nu har jag tagit tjuren vid hornen och ska försöka sätta punkt och skicka in det för allmän beskådan för alla drygt 40-tal studiekompisar.

Sedan är det ett och annat som ska fixas de närmsta veckorna som gäller familjen. Men förnuftet säger en dag i taget och beta av sak för sak. Nästa helg ska jag lyssna på när en son spelar med sitt band och dagen därpå ska jag se en son spela fotbollsmatch och det ska göras av en då harmonisk liten nyutbildad mamma.

Obs gammalt foto!! Gårdagens tre varv alltså goa 7.5 km fick mig att tänka mer motion- mindre choklad!

Igår åkte sönerna och jag efter deras skoldag ut och åt för att fira glada besked som kommit under dagen. Det finns en kvot för gnäll och det finns en kvot för glädje. Den sistnämnda får gärna överskridas eller vad säger ni andra?

Att ta vara på det eller ej

Tack för att jag får slå upp mina blå även idag! Solen lyser och fåglarna kvittrar för fulla halsar. Visst jag är inget proffs på att koppla av och vara sävligt lugn alltid men jag gör så gott jag kan för att må bra. Jag vill måna om andra men inser att jag inte räcker till alla gånger. Men nu ska jag komma till det viktiga och det är att jag har självaste livet! Tar jag vara på det? Hur gör du bloggläsaren bakom skärmen? Gör vi det? Ibland rullar det bara på ska gudarna veta men ibland får man sig en tankeställare som när jag läser om Elisabeth här i min blogglista. Jag ska jobba men hinner jag slänga in en rababerkaka i ugnen tro? Annars får det bli ikväll. Jag kan välja och jag kan ta vara på möjligheterna om jag bara vill. Valet gör vi själva många gånger. Kramar är gratis och bäddar för en kärleksfullare värld!

Städar bort skoltänk.....

Solig ledig tisdag som bara skulle ha ett litet önskvärt uppdrag helt frivilligt. Jag har fotat böcker och lagt in en lista med böcker till försäljning på Blocket. Fler lär det bli när jag får grönt ljus efter att min sista uppgift (läs examensuppsats om ni vill) har fingranskats och jag sedan har ändrat det som tas upp när vi är i Karlstad. Det är det enda som ska göras i Karlstad i nästa vecka. Enda och enda. Avslutningsceremonin blir kl 16.00 på fredagen innan vi kan styra färdriktningen mot Sveriges framsida och le stort över bragden att rott utbildningen fint i hamn. Nu är det nära, kära vänner.

Visst är det utlämnande att stå ensam med sitt egenhändigt uppsatsskrivande verk men man ska tro på sig själv även om man inte är något rutinerat forskarsnille. Det måste göras helt enkelt.

För att hålla den berömda tråden som höll på att rulla iväg (fniss) nu ska jag återgå till min städning av böcker. Min arbetsplats håller på att städas bort men utan vemod. Så ypperligt glad för denna tid som varit men jag är redo att gå vidare nu. Ut till verkligheten där jag hoppas att en arbetsplats rullar ut den röda mattan och jag får träda in för att titulera mig glad knegare och bara snabbt i förbifarten pipa fram fd skoltjatande studerande.

Vemod kan möjligtvis personalen på tappen i Mellerud känna som nog aldrig mer får sälja mat, choklad och dryck till oss. Minns en gång när vi kommer in där och en av oss får drickor i kylen att ramla ut. En av killarna som jobbade sa något om blondiner och häpet tänkte jag hur de vågade säga så. Men mina två studiekompisar var lugna och glada för som de sa att killarna hade säkert märkt av vår egna jargong och vi bjöd in till deras kommentar. Finner det lämpligt att avrunda med den glädjen så tjingeling och tänk gott om varandra!

Tankar om livet en solig måndag

Lever vi våra egna liv? Ägnar många av oss mycket tid åt vad andra gör och har åsikter om det? Glömmer vi inte bort våra egna liv en smula då? Men skönt nog lever vi i ett fritt land och får göra våra val. Jag tycker om folk som ger av sig själva, har go humor, har förmågan att skapa en vi-känsla. En vi-känsla är viktigt vare sig det gäller på en arbetsplats, en fotbollsplan eller i ett kompisgäng. Detta intressar mig och har väl alltid gjort, hur vi behandlar varandra. Jag gillar goa människor som gärna klappar en på armen, frågar hur det är, ger mig ett leende men alla som inte befinner sig i lyckliga dagar hoppas jag kunna få ge mitt leende. Vi behöver varandra här i livet och bjuder vi alla till blir det så mycket trevligare inbillar jag mig. Vad tror ni kära bloggläsare? Fångar dagen för jag vill spara dessa fina varma sommardagarna inneburit regndroppar ska falla men nu är nu och det är sannerligen lätt att njuta! Ledig dag tisdagar men vill jobba, vara ute i verkligheten och tjäna pengar dessutom. Fler jobbansökningar ska sändas iväg för säg mig, vem vill inte ha ett jobb? Optimisten avslutar med sen frågan idag. Ni vet CARPE DIEM......

Mamma är bäst!

Mor lilla mor vem är väl som du? Ingen, ingen i hela världen! Du har ett hjärta av guld och är osjälvisk. Tack för att du finns! Tack för att just du är min lilla mamma! I skrivande stund vet vi inte om Loreen och Sverige tar hem vinsten eller ej. Lurigt att vara segertippad om det nu inte håller..men måtte det gå vägen! Vad vore livet utan musik?

Rosor-fjantigt 1983? 2012?

Snart tänker jag tacka för mig i och med att jag studerat färdigt och det var ju tänkt som en rolig grej när datorn varit mitt arbetsredskap. Det har varit skönt att få ventilera fritt från hjärtat. Syftet har varit positiva tongångar för jag själv vill fokusera på det som ger energi och inte tar en massa... Vi är olika, tänker och tycker olika. Olika generationer kan också tänka och tycka olika. Äldste sonen slutar 9:an snart och gissa om har frågat om han vill göra det jag gjorde när JAG slutade 9:an? Att jag gav en ros med blågula band och på kortet skrev jag nog "lycka till i framtiden". Skrev man kram? Ja ja äldste sonen har fått veta att både tjejkompisar och killar fick. Där sålde jag inte på något vis in idén för några rosor tänker han inte köpa. Skönt nog får man tänka och tycka olika!

Lycklig och fri

Nu på morgonkvisten tuffade jag till mig och kollade skolsidan, ryktet gick igår att svar var redan att få på sista hjälpkollen av handledaren. Men jag ville inte förstöra harmonin och lyckan av frihet jag kände igår så det var inte svårt att låta bli. 


Glada och positiva rader mötte mig idag och jag drog en lättnads suck  för det ger mig en fingervisning om att jag kan fortsätta vara glad och sävligt avkopplande. Nåja, får ju med glädje gjort lite också men vem har inte torkvindan full sådana här fina torkdagar?


YES!! Jag tackar för att jag fått uppleva denna tid som studerande i mogen ålder. Det var inte många år sedan jag inte ägde varken inloggning eller dator. Nu sitter jag här med det dagliga arbetsredskap som datorn faktiskt varit som studerande på distans. Bloggen, Facebook och överföring av alla foton jag tar roar också. 


Jag la mig i soffan ute på altanen igår, lyssnade på Tomas Ledin, spelade Wordfeud och summerade att nog har jag det avkopplande bra! Sprudlande känslan av frihet gör sig tillkänna när jag tänker på att nu är det över med allt skoltänk. Det har varit en tid jag inte vill vara utan, sanna mina ord! Men nu är jag utbildad (ok i juni) och avkopplande fri att göra vad jag vill efter jobbet som jag lyckligt har terminen ut. 

Carpe Diem!

Vi har tur med vädret denna dag som vi ska tillbringa på stranden. Fint jobb men vi är ute i alla lägen utom storm. Njut av dagen om ni kan! 

Känner mig fri som fågeln!

Sommarvärmen kom och vågar man nämna att vi drog oss in i skuggan i slutet av arbetsdagen. Inte av missnöje utan endast på grund av ovana.


Jag kan knappt fatta att det är sant att nu har jag ingen mer arbetsuppgift att gräva ner mig i. Jag kan ägna mig helhjärtat åt mina arbetsdagar och sedan när jag kommer hem finns det inget som hänger över mig längre. Herregud, lite ev. ändringar eller kompletteringar är ju inget att tala om. 


Sista popcornskålen tömdes igår och jag stannade upp för att tänka lite. Tänka sig, det är de sista orden som ska präntas ner och jag har redan fixat mina 3.5 år. En häftig känsla av allt denna utmaning givit mig. Jag gillade resan och dagarna i Medskog med Ulf Karlsson (fd förbundskapten i friidrott numera skidor?) mycket, hans personlighet och vana att coacha människor var givande. Mattilaresan var inte så tokig den heller med sin natur och fjärran från dator och teknik. Specialpedagogikredovisningen med trygga kompisar innan terminen var slut och familjen skulle dra till Mallorca några dagar senare kändes rolig att redovisa! Lärorikt och vi kände att vi hade något bra att redovisa helt enkelt, vi stod för det. Jag väljer att lägga fokus på glada minnen för de dominerar! 


När jag kommer hem är jag fri att göra vad jag vill och vill jag ha ett nytt mål kan jag alltid lägga lite funderingar på min jäsdeg. Motion! Det är ju en färskvara ni vet, jag vet. 

Ulf Karlsson, Medskog den 29-31 mars 2010 Tema samarbete

  

Rabarberkaka recept (superlätt!)

Godmorgon kära bloggläsare!


Dagen har börjat i köket, glädjande nog med bakning. I ugnen står en rabarberkaka som ska till försäljning bitvis. Fotbollsmatch står på schemat och jag ska vara en social fotbollsmamma i ett strålande vackert väder. Det känns som om dagen har att erbjuda sol och harmoni och jag tackar och bugar.
Ha en fin vilodag!




RABARBERKAKA


Ingredienser:
3 ägg
4 dl skr (3?)
150 g. smält smör
4 dl vetemjöl


1. Sätt ugnen på 200 grader
2. Smält smöret 300g. (dubblar alla ingredienser)
3. Rör och blanda 6 ägg och 6-8 dl socker
4. Tillsätt det avsvalnade smälta smöret.
5. Rör ner 8 dl vetemjöl
6. Häll smeten i en smord långpanna.
7. Lägg ut rikligt med tunt (valfritt) skivade rabarber. In i ugnen ca 20 minuter. När den svalnat skär du den i lämpligt (för din smak) stora rutor. 

Det blir bra!

Om solen skiner nästa fredag tänker jag parkera mig på altanen och le fånigt stort! Om någon har vägarna förbi tänker jag vinka in dem och vara social och glad för en stund. Hoppfullt, glatt, positivt och trevligt ! Jag som är snudd på nykterist tänker slå på stort och blanda Bacardi Razz och Sprite med nedfrusna hallon....lite snacksskålar och bara vara...en  avkopplande glad skit igen. Kanske ses vi? 


Ha en fin lördag! 

Förnuftigheten segrar....ibland!

Barnsligt vankelmodig och hur är man då kan ni ju undra, eller? Man vill en sak väldigt gärna samtidigt som man inte vågar för det är en annan sak som bör göras. Detta vet man men ändå kan man inte släppa känslan av att vilja hinna med båda sakerna utan att dela sig för det  är ju helt omöjligt och det vet ju vi alla. Allt detta vet man och svaret har man egentligen småtråkigt nog. 


Det är tur att jag har en handledare som vill ha in arbetena i tid och det gynnar ju också oss självklart gör det det. men nu är nu och det vore onekligen trevligt att få säga tjingeling till datorn efter en skrivande förmiddag. Men det vore även gudomligt ljuvligt skönt att skicka in rubbet på söndag, gott folk! Det är harmoniskt möjligt om jag ratar möjligheten att dra till vår forna hemstad i eftermiddag för tävlingar som jag sett många gånger tidigare. 

Makrillfiske-avkopplande aktivitet, lätt att längta!!

Det blir popcornskål vid datorn och där åkte klubban i bordet för det förnuftiga beslutet. 

Vaknade ofrivilligt tidigt idag.....

För att undvika att bli mer tokigt stressad när jag vaknade så tidigt knallade jag upp och styrde mina steg mot min dator. Denna morgon gick den inte under min kära dator. Muttrade lite för mig själv att det är då självaste ...... att man ska vara så uppstressad och de som bäst förstår mig är de som sitter i samma båt inbillar jag mig.


Nu har jag haft en effektiv morgon och muttrar för stunden något mindre. Nu ler jag åt klantigheten att när jag så koncentrerat smög upp till datorn glömde jag en sak. Larmet ljöd mindre diskret (ett par timmar senare) och äldste tonårssonen kostade på sig att ropa godmorgon. Hela familjen vaken nu med andra ord....


När jag inte jobbar på skolan eller skriver på mitt uttjatade examensarbete prioterar jag familjen. Igår kände jag mig som en taxichaufför och vad händer sista körningen? Skumt väder med dimma på sina håll. Vi såg ett rådjur och jag tryckte på varningsblinkersen för att den bil jag såg i backspegeln inte skulle susa förbi mig och krocka med det eventuella sällskapet till detta ensamma rådjur. Faran verkade över och nu var bilen bakom mig. En polisbil (nu ökade pulsen något) som skulle ligga bakom just en redigmaja som slutat varna med sin blinkers. Vad hade denne för ärende? Jag hade väl ögontjänaraktigt hållit laglig hastighet inte bara inför vägkamerorna?? Om jag gled i Kållekärr som en bromskloss? När ska de sätta på ljusen och snacka förstånd vid vägkanten? Jag hade sagt till yngste sonen måtte vi inte bli stoppade av polisen nu när jag sitter i myskläderna......När jag svängde av nära målet för hämtning av äldre son svängde de inte efter till min stora glädje och lättnad. Det räcker gott med spänningen med skrivandet.....fråga vilken löpare som helst om det inte känns nära målet? För en studerande känns det också hur nära målet du än må vara. 


Ibland är jag så klämkäckt nöjd med läget och ibland suckar jag och kallar arbetet och datorn för motsatsen till något kärvänligt, förstår ni? 


Tur att jag har bloggen där jag kan älta detta för vi träffas aldrig under dessa skrivarveckor. Men på Facebook där kan vi vädra åsikter och peppa varandra. Det lilla är ibland det som behövs för att ge och få energi och även förståelse för läget. 


Tummen upp för grannkommunens enda sportaffär som smidigt hjälpte mig med mina Easytone igår! Vilket Team Service, kanske de byter firmanamn efter mitt förslag??

Sköt om er! Kramar är gratis!

Frukt och vitaminer, gott, gott, gott!!

Idag ska jag ha med mig nyinköpta jordgubbar och bananer för vem blir inte pigg och glad av vitaminer när det ska jobbas flitigt? Minns min fröken på lågstadiet när hon stod och delade ut plommon och päron som hon hade plockat från sin trädgård. Man minns omtanken och härmar gärna efter andras goda gärningar. 


Ha en fin dag kära bloggläsare! Visst väntar och längtar man efter värmen som ska komma smygandes i helgen? 

Världsbäst.....

Jobbar inte på skolan idag men det jobbet uppskattas sannerligen. Stora som små får mig att förstå att jag valt rätt utbildning, ja att det är detta jag vill jobba med. Det jag jobbar med just nu faller mig i smaken och det är bara att uppskatta tiden som är kvar. Det ena ger energi till det andra så visst är man priviligerad som får varva jobb med studier så här i sluttampen.


Idag fångar jag känslan av att vara nöjd med det jag hunnit skapa. Väljer att inte varken älta eller tjöta om det som ligger i framtiden (läs imorgon). Världsbäst i positiv fokus och snäll mot sig själv är dagens tema. Hänger ni på? 

Glad popcornätande (stundtals) vimsemaja

Detta regnrusk till väder biter inte nämnvärt på mig denna dag. Visst sömnig start men den artade sig riktigt bra bara jag gnuggat ögonen ordentligt. Riktigt trivsam arbetsdag. Gjort cellprov som jag missade tiden när jag var som mest snurrig. Men det finns hopp om alla och det lägger sig undan för undan, vimsemaja-tendensen. Även om jag skrivit upp om jag ska köra eller hämta tonåringarna på prao och fotbollsträningar de närmaste dagarna.....hm. 


Chattat med en studiekompis om....gissa vad...ja ja men för oss är det så angeläget och jag uppskattar de stunderna otroligt mycket när någon avsätter några minuter för att diskutera och lättar sitt hjärta. 


Ny skål med popcorn gör mig sällskap och tanken är att spinna på när dagsformen är gynnsam. Jag fångar dagens glada humör och ser fram emot morgondagen som bjuder på en ledig dag med social samvaro med tre människor som funnits i hela mitt liv.

Tack till min gamle chef från Lidköpingstiden som fixat praoplatser till två unga tonåringar. 

Effektiv vilodag...känn på den.

Födelsedagspresent

Fångat dagen utomhus och det känns onekligen bra! Det tar sig, det tar sig till min glädje och framför allt lättnad. Så till den milda grad att jag kostar på mig ett litet leende. Mitt syfte med dagens inlägg är att vara kortfattig, tycker ni att jag når det målet?

Glatt överraskad

Överraskad!!
Satte mig för att jobba med en intervju jag gjort, med jobba menar jag att lyssna och skriva ner svaren som ska användas till mitt arbete. Njöt i fulla drag av det lite otippade soliga strålande vädret. Gillar skarpt att sitta ute och arbeta. Det ringde på dörren och tur att jag hörde det ut till altanen för annars hade jag gått miste om en överraskning som hette duga. Min goa, goa barndomskompis som jag inte sett på snart 30 år stod där på trappan. Säkert såg jag ut som en fågelholk innan pengen trillade ner.....


Tusen tack för att jag fick träffa dig och din lika goa dotter. Vissa människor kan man träffa efter så rysligt många år och få vara sig själv med och ha något att prata om. Från min andra dag i livet (han är född dagen efter mig och familjerna kände varandra sedan våra äldre syskon föddes) var du min kompis och granne men du kändes många gånger som en snäll bror. Vi familjer gjorde mycket tillsammans men i årskurs åtta skiljdes våra vägar när ni flyttade. Senast vi sågs var väl när vi var i 17-18-årsåldern tror jag. Men nu är nu och jag är sprudlande glad!

Glad blev jag även av att läsa att en av mina studiekompisar ute i landet är KLAR med examensarbetet och jag blev uppriktigt GLAD för hennes skull. Skönt med positiva tongångar om detta arbete som visar på att det är möjligt och i god tid dessutom. Du ger energi och arbetslust när du delar med dig av din bragd, tackar!

Lördag!

Som tonårsförälder är det skönt att kunna vara flexibel när deras planer ändras i sista sekund. Jag har smugit mig upp efter en go sovmorgon för att hinna skriva lite om en finsk forskning i ämnet jag skriver om i examensarbetet (c-uppsatsen). Detta passar jag på att göra medans de lanande ungdomarna sover en stund. 


Jag håller mig till Vår Ruset som bekant men vill önska alla er som idag springer GöteborgsVarvet lycka till! Måtte vindarna lagt sig och regnrusket dragit långt bort.


Om man vägrar att se bakåt och inte vågar se framåt, så måste man se upp. - Tage Danielsson

Välstädad och humoristisk fredag?

Godmorgon på er alla bloggläsare!


Idag bjuds det på en regnruskig fredag men hänger det på vädret alltid? Nåja en friluftsdag ställdes in på grund av detta väder men i övrigt får man vackert gilla läget.


Har alla det skinande rent, kylskåpen fulla av helghandlingen och hemlagade varmrätten redo ikväll? Handen på hjärtat, här kan en pizzahämtning rädda kvällen ibland. Städningen får ibland vänta till nästa dag och det trivs vi med utan att snegla vad "alla andra" gör. Nivån på kraven sätter vi ofta själva men varför stressa upp för att kunna stressa ner (koppla av)? Lustigt ibland.....

Käre sambon åkte efter lunch i söndags och kommer åter sent ikväll. Förr var det vardagsmat för barnen och mig att pappa var bortrest under veckorna. När de var små minns jag särskilt ett tillfälle då världens åskoväder bröt ut innan sängdags. Där låg jag i sängen med ett barn på var sida och försökte få dem att tänka på discolampor för att avdramatisera det hela. Det kan tilläggas att jag är ingen älskare av åska, blixtrar och dunder....Avslutningsdagar har väl inte varit roliga att vara ensam och försöka hinna med båda klassrummen. Jag har gjort så gott jag har kunnat och tröstat mig med att jag tack och lov har honom i livet. Mamma och pappa har gjort oss sällskap många gånger till vår glädje. Nu är nu och ikväll är åter hela familjen på ön igen för hemma är inte barnen då kompisar och andra aktiviteter drar. De behöver inte vara kloss intill mamma längre när åskan går och det är sunt tecken på att navelsträngen är klippt. Kärleken och omsorgen finns däremot i hjärta och tanke dagligen. Tack goa, goa gullungar för att ni finns i mitt liv! Att jag  får bortskämt skjutsa och hämta er hit och dit sagt av en leende mamma. Humor, humor och glädje behöver sin trogna plats i våra liv, gott folk! Ha en skön och humoristisk fredag!

Ösregn naggar inte på trivseln idag

Här sitter jag återigen vid min kära dator för att låta arbetslusten flöda på och bli ett dugligt examensarbete. Ute öser regnet ner så någon vistelse ute på altanen är det inte tal om. 

Syster fotograferade när jag bjöd på mig själv med minspel och det med glimten i ögat. Man ska inte ta sig själv på för stort allvar, gott folk.

Efter min lilla arbetsinsats på skolan greppade jag mitt rosa paraply och styrde stegen mot affären för att köpa en kycklingsallad. Mätt och glad ska jag fortsätta skriva min allra sista insats i min allra sista uppgift i min 3.5 år långa utbildning. 


Att studera är givande på många sätt och vis. Inte ens när det varit lite sömnigt med läsandet bok efter bok har jag ångrat mitt val. Inte ens när jag åkt ut och fått kolla mitt EKG har jag ångrat mitt val. I det fallet handlar det om min kropp som jag vill vara rädd om oavsett vad jag gör i livet. När jag varje morgon kan önska mina tonårsgrabbar en bra dag i skolan stannar jag upp och uppskattar min tillvaro lite extra. 
Jag har det oförskämt bra och snart ska jag ut i verkligheten utan väntande böcker och uppgifter hemma efter arbetsdagens slut. Med trollspöt greppat hoppas jag få en anställning som ska ge trygghet och glädje. Framtidstro att utbildningen gav resultat i arbetslivet....säg mig, vad har hösten mig att ge? Den som lever får se....


Undrar hur lockade fotbollsgrabbarna är av att träna ute i 1 1/2 timme med regn i överflöd. 

Vår Ruset i bilder

Vår Ruset 2012

Motionskompisen och jag. Hon har gjort klart för mig att det är ok att vara med på bloggen. Man ska vara noga med hänsyn ni vet. Övriga tjejer har inte nekat men heller inte hört frågan så de korten hamnar i det privata. TACK KÄRA SYSTER för att du passade alla väskorna!! TACK alla tjejer i vårt lilla gäng! Nu ska det flåsas mer må ni tro och detta för att få bättre kondis. En morot om något!! 

Vår Ruset och lite vanligt stön och gnäll

Godmorgon världen!
Solen skiner, sönerna är friska och kunde båda gå till skolan, sambon är på resande fot och jag sitter här redo för att börja dagen. Många goa skrivartimmar innan vi ska dra till Slottsskogen för att springa/lufsa Vår Ruset. Med go musik försöker jag intala mig själv att detta ska bli en bra dag. Med en bra dag menar jag att lugnet inombords ska infinna sig allt efter som arbetet tar form sida för sida. Jag sitter verkligen inte i skiten, absolut inte men jag är ivrig, otålig, naiv och barnslig för jag vill se reultat, nu men helst igår.


Vår Ruset -97 kändes det som om jag var en ko som släpptes ut på grönbete. Jag hade inte tränat något alls men sprang på lyckan av att vara en liten Mamma Mu (ammande mamma) till en då 6 månaders gammal liten son. 


Ett år när vi sprang i Vänersborg följde båda sönerna och sambon med och även kompisens familj var på plats. Minns ej om det var samma år som vår äldre granne kommenterade gårdagen när jag hängde upp mina kläder ute på torkvindan. I hans ögon måtte då jag ha sprungit på bra för han fick då vänta på sin dotter som också deltagit. Jag log ödmjukt för i mina ögon är jag ingen Evy Palm varken då eller nu. Nu går jag ju men vem tusan vet, skrivstressen kan kanske få den mest tunge att få fart under sulorna......

En månads nedräkning kan börja......

Ny dag nya tag! Jobbat mina nätta 4 timmar denna måndag för att direkt åka till min VFU-skola för intervjuer. Gissa vad de ska användas till? Inte helt otippat, mitt examensarbete! Om ett par timmar ska en tredje skola hinnas med denna dag men det i privat ärende. Jag hjälper till i föräldragruppen som jagar sponsorer till våra niors avslutningsfest. Äldste sonen har snart fixat grundskolan och det ska firas med alla (ca 90 st.) jämnåriga och skolpersonal. 

Igår kom en inbjudan om tjejmiddag och kära vänner, det är en morot som heter duga. Om jag skriver för glatta livet de närmsta dagarna är det möjligt att tacka ja. 


Stora kramen till er som inte tjatar om skolarbete, inte klagar över väder och vind utan "bara" vill överleva. Stora kramen till er nära anhöriga också inte att förglömma!! 

Får man vara trött efter 3.5 år? Självklart!

Soliga sköna söndag, än är du inte slut men jag tackar det varmaste för dina värmande strålar som du generöst skänkt oss. Det har gjort pluggandet lite aningens mer i välbehag. Jag har hitta en finsk forskning om ämnet som jag skriver om som verkligen fångar mitt intresse och ger en liten knuff framåt. Annars är det ett och annat djupt andetag....Med gott samvete åkte sonen och jag ut för att se hans lag spela match. 

Just det får mig att vilja berätta om en efterhängsen vänförfrågan som jag kunnat vara utan, gott folk. Att nonchalera folk ligger inte för mig men vi pratar inte om en människa nu. Vi pratar om något som stått i garaget sedan snart ett år. En bil som tog oss ut till fotbollsplanen kära vänner. Tack för lånet kära sambo men färden lyckades inte till 100 %. Nej, nej, nej ingen buckla eller så. Jag blev varse om att jag stod med lyset på.....snälla medmänniskor upplyste mig om det. Jag är villig att bli vän och tänka positivt om detta fordon.....om det nu duger att bli vän med mig vill säga!


Nu ska det skrivas en stund och jag säger: -Jädrans vad detta hänger över en och det snudd på dygnets alla timmar. Fotbollsmatchen var min avkoppling men gissa om jag ska njuta 9 juni? 

Vardagssyssla och grillsåsrecept

När jag putsade badrumsspegeln och nöjt kände doften av rent hem insåg jag något förnuftigt. Jag är ingen övermänniska så varför tro att hemmet skiner av sig själv? Musiken ljuder nu och får vårat hem i mer fredagsmys-trivsamt skick på grund av glädjen musiken ger. Även vetskapen att man får tillåta sig att städa om man vill ha ett rent hem. Visst ekar examensarbete, examensarbete examensarbete i mitt huvud och tankar. Men där tågar förståndet in....koppla av och unna dig lite avkoppling för batterier måste alltid laddas likaså kropp och själ! Visst vill jag hinna alla varv i slingan, att hemmet ska glänsa och helgidyllen hägra men lugn och fin nu! Käre sambon klipper gräset och jag städar, vi är ett bra team för att återställa ordningen om det nu är det som ska eftersträvas. 


Om ett par veckor ska jag slumra ute i soffan på altanen, vicka på tårna och ta det piano. Men nu är nu och livet innehåller inte bara mitt, mitt, mitt som tur är. Praoplatser ska fixas, sommarjobbskontakter ska underhållas, fotbollsmatcher och träningar, föräldramöten för niornas fest, föräldramöte för fotbollen, ungdomar ska köras och stanna upp, jag gillar det. Att se sina och andras ungdomar må gott och vara aktiva i meningsfulla fritidsaktiviteter stöttar alla förståndiga människor. Jag är glad att ha mina barn och gräsmatteklippande sambo och de tar ner mig på jorden när jag svävar iväg i strävan att måla upp något så vardagligt som ett skinande hem, gör det bara! Alla städar mer eller mindre men det görs inte av sig själv...tjingeling dammvippan väntar på mig! 


För er som ligger bra till i städningen och befinner er i köket sänder jag två små recept. Det pratades recept på rasten och det gav mig idén till dagens inlägg.


Jordnötsyoghurt:


3 dl mezeyoghurt
1 dl jordnötter, grovt mixade 
1 stjälk koriander, strimlad
3 msk sweet chili
1 1/2 lime+rivet skal
salt och svartpeppar


Blanda samtliga ingredienser och rör om väl. Smaka av med lime, salt och peppar. 


Vispad creme fraiche med mejram och soltorkade tomater


4 personer


1 burk creme fraiche, 2 dl
1 kruka färsk mejram
??? g soltorkade tomater i olja
salt och peppar


Vispa creme fraichen.
Finhacka örtkryddan.
Låt oljan rinna av tomaterna. Skär i mindre bitar.
Blanda alltihop. Smaka av med salt och peppar. Ställt kallt.


Tips! Såsen blir allra godast om man gör den en dag i förväg. 

Vi tar rikligt med soltorkade tomater och går ej efter receptet på grund av att antalet gram lyser med sin frånvaro. Hålslagaren...fniss..

Eftermiddagen i bilder

Trevligt att jag fick hänga med, tack! Inte utan min kamera....

Klok? Naiv? Klok? Säg det....

Sicken dag vi fick kära vänner. Sol och värme, varmt välkommen denna årstid! 


Altanbordet är fullt av mina böcker och anteckningar som jag självupptaget ägnar mig åt mycket och gärna (nåja, ibland tar det emot). Det är stressande för jag kan inte övertyga mig själv att vara nöjd i etapper. Hur naiv kan jag vara? Hur kan jag tro att något jag aldrig tidigare gjort kan vispas ihop i ett nafs? Det tar tid, det växer fram bit för bit som jag borde märka när jag präntar ner orden som bildar rad för rad. Nu ska klokheten få en chans till att råda genom att vara behaglig till mods för det jag faktiskt har skrivit, punkt! För min egen skull och också för att studieglädjen ska bevaras in i det sista. 


Jag ska lyfta blicken och se annat som när min kompis kom inspringandes på tomten i morse (nåja i förmiddags) i tron att få med en nyvaken människa som tagit sig ut på altanen för frukost....


Efter den 8 juni ska jag köpa pelargonier , kaffebröd och frukt och sedan styra min färd till vänner som fått uppleva en smått osocial sida från min sida denna vår. 

Nu är nu och sambon bjöd mig på några After Eight för att han nog tyckte att det skulle pigga upp en skrivande liten människa. Om han känner mig?