Jobbansökan....juni närmar sig

Jobbansökan är kanske en bra priotering på göromål. Senast idag frågade en vänlig själ om jag sökt jobb....Nu när jag varit så snäll mot mina ögon och håll i er nu, varit hos optikern och gjort synundersökning kanske jag får fortsätta att beta av "måsten". 
Lurar bara på den formella inledningen, ska jag börja med "Pigg arbetskraft finnes" eller "Är jag den ni söker?". Kära bloggläsare jag lurar vidare med ett leende på läpparna och en stor portion framtidstro!

Fånga dagen

Vad dagen har att erbjuda vet vi inte riktigt än, du och jag men vi alla hoppas väl på en trivsam dag helt enkelt. Se det goda hos varandra! Vilka ögon ser du världen med idag? 


Tusen kramar till er som har det tufft, livet visar sin tunga sida och ni kämpar tappert på! Vi har det olika må jag säga och jag undrar om jag fångar dagen i vardagen eller om allt bara rullar på många gånger. Ibland ringer det en väckarklocka att jag borde stanna upp och njuta av de små tingen som gör mig glad.


Se mig bara för den jag är........

Överflödskilon, skitväder..... och självaste livet

Dagens inlägg vill jag tillägna en medmänniska som jag inte känner men känner med. Med andra ord väljer jag bort ytliga saker som min jäsdeg, skitvädret som varit idag och tar vara på självaste livet .....
 http://joelisacadam.blogspot.com/2012/02/nu-pagar-kampen-om-livet.html

Soligt och glatt inlägg

Idag är det annat ljud i skällan må ni tro. Lycka kan vara att vakna feberfri efter tre småtrista dagar. Jag blev så glad att jag åkte in till en affär där tursamt nog kompisen jobbade idag. Kul att träffas och hon har alltid bra tips! Lite nya vårkläder piggade upp. Även en annan kompis var klädsugen blev jag varse om innan jag steg in i  provrummet.

Morgondagens utlovade snö hör ju månaden till men vem kan inte längta till vår och sommar också, säg...

Redig att boka tid till optikern är jag inte men det är nu ett måste. En elev behövde hjälp med den supertunna ringen till örhänget som denne satt och gjorde. Pricksäkert? Knappast för jag fick en vänlig fråga om jag är färgblind....då sprack jag upp i ett leende och efter förklaring om färgblindhet upplyste jag om att jag borde ha med mig glasögon. Nu finns det ingen återvändo för jag måste ju kunna hjälpa barnen kvickt och gärna mer pricksäkert! Känslan av slarvighet infann sig men det ska jag nu råda bot på.


Glad att få vaknat till denna dag i det skick som gjorde det möjligt att få komma ut och andas frisk luft! 


Världens bästa storasyster är möjlig att krama om imorgon!! 

Grinigt inlägg

Naivt trodde jag mig vara fri från febern men den gör mig envetet sällskap. Här sitter jag håglöst med hettande kinder och har mage att klaga på något så simpelt som feber. Skäms och sänder en massa bacillfria kramar till er som har det betydligt tuffare en dag som denna. 

Denna kaffetablett/duk inköptes av en händig och sykunnig person och blev en gåva till den i huset som uppskattar denna dryck.

En solig, frisk och fredlig lördag önskas er alla som sitter bakom skärmar och läser. Inte ett snökorn och det andas hopp om våren! Var rädda om varandra! 

Namn, namn, namn

Om de behöver hjälp i sista minuten kommer här förslag på namn. Emelie, Victoria, Teresia och tilltalsnamn Josephine hertiginnan av Bohuslän. Käre sambon och jag löste namnen på våra barn lätt, varsitt namn och ena gången fick jag bestämma tilltalsnamnet och andra gången fick han det. Men hela världen hade ju inte koll på oss så vi hade det lugnt. Inte hade vi någon konselj heller. Det enda som kunde stressa oss lite var när det hembakta i frysen var slut och när några ringde för att höra sig för om de fick komma delade vi rättvist upp de två viktigaste sakerna. Ett var att snabbt dra iväg och köpa fika och det andra var fram med dammsugaren...fniss. Vi levde i vår egen värld kanske något sävliga som fick avbrott för dessa snabba insatser. 


När vi fick vårt första barn kom min käre sambos dåvarande chef hem till oss med stor fin blombukett som med fint snöre satt ihop med en liten, gulligt inköpt av en kvinna på den arbetsplatsen. Vad chefen mer hade med sig? Jo en dator som han bar in till vårat köksbord... i fall att nyblivne pappan hade en stund över.....
Vi ler bara åt minnet. 

När vi fick vårt andra barn kom varken media eller lika många som första vändan till BB ett par år tidigare vilket förbryllade mig länge. Jo lokala media kom för att fota hela familjen, faktiskt sant. 


Ikväll ska den ena sonen uppträda för första gången med de andra tre bandkillarna. Även om jag vore frisk hade jag inte fått någon inbjudan för där är faktiskt inga föräldrar. 

Trist sjukdag med guldkant

Vaknat med huvudvärk och feber denna soliga dag. Storken landade i vår huvudstad och en prinsessa är född. Tack och lov har jag förmåga att dela andras glädje så det var för mig en glad nyhet helt enkelt. I och med sjukdagen missade jag en VFU-dag och arbete. Jag skulle haft den äran att få jobba där efter arbetsdagens slut. Dålig tajming att bli sjuk alltså. Men gott folk finns bra tajming?? Efter några frusna timmar har febern åter kommit, trist. 

Vatten, vatten bara vanligt vatten .....

Jag tror att regnet har piskat mot rutorna eller i ansiktet hela dagen, vad man kan kalla ett riktigt skitväder. Lita på att det blev bussfärd hemåt även om regnbyxorna låg i ryggsäcken....

Det står mycket kloka ord och undringar på VFU-skolans väggar. En skylt är "Vad kan DU göra för att göra någon glad idag?". 

Grädde, mandelmassa och bulle-nej, nej, nej

Dagen har gått i äventyrspedagogik som min lärarutbildare går kurser i, inspirerande! Sprudlande glädje kan man lätt konstatera och en fröjd att se elevernas samarbete, skratt och kämpaglöd! 

Min promenad hem gav 4 000 goa steg i friska luften. Dagens utmaning blir att låta bli allt vad semlor heter hur gott det än må vara. 

Till minne av min klassföreståndare

Godmorgon! Det ser ut att bli en solig dag denna ljusa måndagsmorgon. Ta vara på dagen och varandra!


Vi skulle minnas vad han tidigare hade skrivit på tavlan. Ofta predikade han för att man inte skulle uppföra sig annorlunda för att han lämnade klassrummet utan jobba på. Om jag glömde läxan eller någon lapp till exempel gruvade jag mig lite för att gå fram och säga det. Det gjorde att man skärpte till sig för att slippa erkänna slarv. 


Hans religionslektioner var dem jag minns bäst. När vi läste om olika religioner eller våra tio budord till exempel som i den åldern KAN vara lite ointressant och lite tråkigt men inte då. Han kunde konsten att få oss att förstå det i vår vardag. Han gav oss inspiration och lektionerna blev lättsamma, roliga och intressanta. 


I hans sätt och personlighet visade han omtanke och rättvisa. Han behandlade oss lika och nog kände vi att han brydde sig om oss, hans elever!


Detta var fortsättningen på gårdagens blogginlägg om min rektor/klassföreståndare. 

Dagen bjuder på VFU VerksamhetsFörlagd Utbildning och ska så göra i fem veckor. 

Min rektor och klassföreståndare

Har gjort en nostalgisk tillbakablick i mina drygt tre år långa studier. Jag skulle försöka hjälpa en fd studiekompis med att hitta just en sak från specialpedagogiken och det fick mig att leta. Tyvärr hittar jag inte det i mina anteckningar men något gott förde det dock ändå med sig. Trevliga minnen och ordning resulterade letandet med, härligt!


Mina allra första rader i anteckningsblocket januari 2009 som skulle bli början på den första lilla uppgift vi hade i den kursen.
Vad gjorde denne man som, för snart 30 år sedan var skolans rektor och min klassföreståndare, att jag idag så självklart valde honom? Tänk att vi minns än idag de grunder han ville ge oss respekt och uppförande. Han krävde ordning och reda. Då vår andra klassföreståndare var mammaledig kom en glad tjej som satte sig skräddare på katedern och spelade gitarr och kopierade låtar från melodifestivalen. Hon lät oss göra små brevlådor till lapparna som vi annars kastade till varandra. Han måtte ha torkat svettpärlor i sin panna över den glada stormvind som drog in. Dom var väldigt olika och hur duktiga var de på att samarbete tro?

På tavlan skrev han "Tala är silver tiga är guld" ....detta tog jag upp i mitt första arbete som gick under rubriken Min lärarfilosofi. Imorgon fortsätter jag citera några rader till i detta arbete som fick mig att minnas min klassföreståndare som inte längre är i livet men i mitt minne lever han kvar!

Glad start på dagen!

Sicken start på dagen (efter en go sovmorgon) med solsken och positivt omdöme på tentan! Jädrans rent ut sagt vad glad jag blev och då får jag känslan av att jag kan ta hela världen i min famn. Glädje och lättnad! Nu ska jag fånga dagen med mamma, en fyrbent vän och kameran i en strandpromenad i grannkommunen. Stegräknaren ska med, självklart ska den det. Ganska trivsamt att vara sprudlande glad! Det långrandiga skippar jag idag och njuter i det verkliga livet! 

Måtte ni alla hinna visa nästippen ute i solen idag. Trevlig helg!

VFU-första men sista

Periodens första men utbildningens sista VFU är sedan idag igång. Nu har jag (har haft henne hela tiden) en närvarande, engagerad och mycket trevlig lärarutbildare. Det kan tyckas vara en självklarhet men icke kära vänner. Men nu kan jag glädjas över att trivas och alltid ges det tillfällen till utmaningar och lärande! Alltid bli tillfrågad om mina uppgifter och ge mig bra förutsättningar för att de ska gå i lås. Känner mig helt enkelt välkommen och det uppskattas för motsatsen vore ej lika uppåt. Dagens återseende gav en kick så när jag var hemkommen satte jag mig framför kära (nåja) datorn för att läsa av kursledarens rekommenderade länkar. Den arbetslusten och motivationen var välkommen! 


Läser om bedömning och dokumentation m.m. Själv ska jag senast imorgon bli bedömd för min Show and tell-uppgift. Hoppas som alltid på det bästa men pirrigt andas man sannerligen aldrig ut förrän man klickar fram svaret och statusen är den man önskar. Ni ser, man blir som studerande ständigt bedömd men det är med blandad förtjusning i mitt tycke att bli det. Men är vi inte alla rätt duktiga på att bedöma oss själva, andra och deras leverne? 

Bli bedömd för det man gör men duger det inte att bli älskad för den man är och inte alltid handlingarna bara? Krånglade jag till det nu? Det får ni bedöma om det blev tillkrånglat....

Tentasvarsväntan i solskenet

Tvära kast vädermässigt bjöd gårdagen på alla tre gånger jag var ute. Först rikligt snöfall, sedan piskande regn och när jag gick hem från frissan tänka sig uppehåll. Omväxling förnöjer.


Självupptaget kollar jag om jag har fått svar på tentan som utlovats få svar senast denna vecka. Världsligt? Alla gulliga som frågar hur det går med skolan ger mig en sann prövning i just den stunden. Sprudlar jag och börjar babbla på eller nöjer jag mig med att säga "tack bra"...har det hänt? Man är som man är.


Tummen upp för dig som gått upp ett halvt kilo och så smått återfår aptiten efter lång tålmodig tid. Hoppas du går en ljusning till mötes!

Gårdagens snöande-paus i snöskottandet

Dagens solsken bjuder till full aktivitet i trädet

                             

Kärleken är.....

Gårdagens snöfall fick en att vakna till ett vinterlandskap idag. Denna dag är det Alla Hjärtans Dag, låt kärleken flöda kära vänner. Mys till det för det är väl inte farligt eller onödigt att visa omtanke om de man tycker om? Sedan hoppas man ju att det smittar av sig årets övriga dagar. 

Min konstnärliga kusin skickade ett fint målat Alla Hjärtans Dagskort. Ska sanningen fram hoppades jag få ett...fniss. Till födelsedagarna är man nyfiken på vilket motiv man får, är det det som kallas att vara förväntansfull? Eller åpen??

Bikinitänk och snöfall

Det är svårt att tänka på att komma i den fina bikinin jag köpte inför sommaren 2011. Ju mer jag tänker på det desto mer frestar allt som inte borde få fresta mig. Jäsdegen klär mig inte av den enkla anledningen att jag har nycker för mig när kläderna sitter åt runt just magen. Jag sträcker ryggen och drar i tröjan som om den inte får "klistra" sig. Vem vill inte må bra? Jag vet hur det är när man lättat lite och blir rörligare och jag inbillar mig att jag blir gladare när jag fokuserar på annat än en jäsdeg som jag tuggat/mumsat mig till. Just detta gör jag för min egen skull, min egen kroppstrivsel. Visst skriker tidningarna ut om hur vi ska se ut men hur och varför ska andra bestämma över mig? Som sagt jag gör det för min egen skull!


Stegräknaren närmar sig 7 000 härliga steg. En kompis förgyllde min väg dit i och med att hon gjorde mig sällskap idag då vi båda kunde samtidigt. Men nu ska jag ut igen för att den stora gula lådan ska hjälpa mig att leverera Alla hjärtans dagskorten. Om jag går in i affären ska jag göra allt vad som står i min makt att inte låta mig frestas av all underbart goa choklad som ligger där i hyllorna. En vacker dag kommer förnuftet i kapp mig hoppas jag. En kompis inspirerar mig med att sedan hon slutade med sockret har hennes migrän upphört, hon mår helt enkelt bra! 

Snön faller nu denna första dag på sportlovet men en grabb som lanat bokstavligen talat hela natten har nu somnat efter 31 vakna timmar. Jag avslutar med ett leende på läpparna. 

Vinter i bilder och minne

Vilken härlig dag! Käre sambon, kameran och jag tog en promenad och njöt av vädret som bjöd på solsken, milt väder och att det var helt vindstilla. 


Sportlov kan innebära skidåkning men för egen del är jag ingen Ingemar Stenmark. Våren -86 åkte jag med på en bussresa upp till Hemsedal. Lotteriet ombord på bussen var lyckosamt för min del. Minns att jag vann en grön XX-resors collegetröja, en kvarting (hette så på den tiden) Absolut vodka och en flaska champagneliknande som senare skulle gå i bitar i kompisarnas lägenhets frysfack....Uppmaningen var att man skulle ha visselpipa runt halsen och en tuta fastmonterad runt ena staven när man intog backen. Dagen då det var maskerad tog syrran och jag på oss "fångkläderna" som hon hade sytt. Hur lyckat är det att ständigt bli haffad när man har något ostadiga ben, skidben menar jag och inte ostadigt av någon annan anledning. 

David Lindgren i gårdagens Melodifestival höll jag på av den anledningen att sådana låtar svängde jag mina lurviga till på den tiden då jag var ute och gärna intog dansgolvet. 

Köpglad helt enkelt

Gårdagens sociala trevliga kväll i födelsedagsfirandets tecken innehöll också köp av armband och kort. Skapande människor (singular:min svägerska) som lägger ner tid och kreativitet vilket i detta fall kan resultera i att det dimper ner handskrivna hälsningar i brevlådan hos somliga. Länge leve hälsningar via "snigelposten"!


Skolsnack: Väntar på en tenta som ska ha granskats färdig i nästa vecka. Jag är sävligt lugn nu och mest nyfiken för jag kan ju inget mer göra när den är inlämnad sedan drygt tre veckor. Går det ej vägen får man vackert bita i det sura äpplet. Men man ska leva i nuet och inte måla f-n på väggen i förväg. 

Dagens tummen upp gör jag för något så banalt som sovmorgon rätt och slätt.  

KISS-låten......

När jag stack iväg och jobbade igår präntade jag ner några rader till sönerna. "Dammsug gärna så kan vi köpa jeans när jag slutat. Kram mamma". Det gick hem! När jag steg in i hallen möttes jag av glada tillrop och upplysning om alla kraftansträngningar. Med ett gott leende på läpparna kunde jag bara vända på klacken för klädinköp som vi nu hann med. Till vår glädje upptäckte vi denna affär efter tips från en kompis som hörde att jag var "ända" till Torp, när dessa kläder finns ett stenkast från vår ö över till fastlandet. 


Vardagslycka är inte fy skam, gott folk. Låten spelar jag för er alla som uppskattar dessa ljuvliga toner och speciellt för mina gullungar till söner som diggar dem skarpt. 

Kiss - I was made for loving you

Vi är alla lika mycket värda

Hur tänker vi nu? Passerade olycksplatsen igår där en äldre man miste livet. Var fanns blommorna? Kanske missade jag dem? Men vid förra dödsolyckan missade jag dem inte. Jag vill inte ställa till med en gnällpanel utan jag ställer bara en stilla undran, var finns blommorna som symboliserar beklagan och empati när en medmänniska förolyckas denna gång? Hoppas jag bara missade dem...Ikväll efter att jag jobbat styr jag min färd dit med blommor, om jag inte hinner innan istället. Hur tänker vi?

Må bäste man vinna bostaden/fågelholken

Efter en go start på dagen lyssnandes på gårdagens föreläsningen tittade jag ut och såg ekorren. Det hänger ju lite frestande fågelmat i våra träd så varför inte? Vips så hade en av våra fågelholkar fått en ny gäst. Kameran låg inom räckhåll och jag öppnade fönstret så snabbt men ändå så försiktigt som möjligt. Dagens foto blev denna söta lilla ekorre sittandes i fågelholken. Kanske är gräset grönare på andra sidan? I detta fall erbjuds ju endast en kall skog....


Detta är lite av lugnet före stormen om man nu ska uttrycka sig dramatiskt. Under våra fem VFU-veckor läggs krutet på uppgifter och skrivandet. Detta av naturliga skäl då uppgifterna handlar om oss denna gång. "Mitt uppdrag som lärare i fritidshemmet" är en av dem. Nu lägger jag band på mig i min iver att snattra om skolan. 


Glad att min pappa är pensionär och slapp vara inblandad i gårdagens tragiska olycka vid en järnvägsövergång. Pratade med honom i telefonen för en stund sedan och som sagt, jag är glad att han inte behöver ta hand om något. Man tänker på de anhöriga, lokföraren och de som ska städa upp. 

Kramar är gratis!

Glädje och eftertanke

Snopet och irriterat får jag inte igång sändningen från Karlstad när jag nu inte kom till Kungälv idag. Hur jag än försöker gapar rutan tom och svart. Tekniken var inte på min sida idag, helt enkelt. Lösningen är nära eftersom alla sändningar går att se i efterhand. 


Idag har en gullunge namnsdag, grattis!


Titta i min, vad man kallar, blogglista för där hittar ni en ny blogg som jag la till igår. Valde att se ett program på kanal 5 som hette Sofias änglar. Det programmet gav glädje, eftertanke, en klump i halsen och glansiga ögon. 

Med vilka ögon ser vi världen idag, gott folk? Var rädda om varandra och snåla inte med varken omtanke eller kramar. 

Sommarlovsansökans emottagande

Tummen upp för de människor som jobbar med människor och handskas med de unga vänligt och respektfullt! De ungas första möte med arbetsliv blir helt klart positivt tack vare er! I 2 1/2 år har vi haft kontakt med en säljchef på GT och nu ser vi vänligt bemötande med snabbt svar från en av de arbetsplatser där idag sommarjobbsansökan har emottagits. 


Tummen upp gör vi även för ideella insatser i villaområdet som bidrar till att vår yngste och hans kompisar tillbringar många timmar uppe på isen. De hyllar kylan och trivs gott!


Gulliga söner lånade ut sina mobiltelefoner till sin fjäskiga mamma som för en stund drabbades av Wordfeud-"giftet".

Gott folk, vi är varandras tillvaro, vi är varandras miljö. Både du och jag kan bidra var och en om vi värnar trivsel. Var och en kan dra sitt strå till stacken. 

Behagligt lugnt helt enkelt

Helgar min vilodag och njuter av det. Kylskåpet gapade inte direkt tomt efter en social och trevlig fredag och lördag. Jag skäms inte att säga att det passade utmärkt att bara välja vad man skulle värma idag. Det passade liksom som handen i handsken en vilodag som denna. Bara vara, fånga dagens lugn...

Lunchträff och mat för alla!

13.1 minusgrader började dagen med men solen skiner så vackert i hopp om att värma oss. 


Stämde lunchträff med studiekompisen och därmed upptäckte jag en ny restaurang som jag gärna återvänder till. Mycket gott och mysigt ställe kan man kortfattat sumera lunchtimmen. Fredagsmys stod det på skylten som stod på ett litet gottebord. Morotskaka, punschpraliner och vindruvor bjöds det på efter maten...Det ska vara gott att leva. 


Mat ställer till trubbel ibland för dem som inte bara kan håva in allt som serveras. En kompis sa en gång vänligt "Jag är så van Annika" när jag beklagade att hon inte fick det vi fick och det trots att det var förbeställt! Tråkigt. Alla matgäster, på restauranger som hemma, är väl viktiga? Svaret vet vi:självklart! Men det faller i glömska ibland att vi alla kan ej äta allt. Allergier av olika slag, religionstillhörighet eller anorexia som tre exempel när vi behöver visa hänsyn på olika sätt. Äta är ett sätt att umgås och alla vi bjuder in ska vi väl bjuda till för i syfte att uppnå en harmonisk måltid med njutning?"Jag vill ha matro" sa en ung liten herre en dag då jag var ute och jobbade. De kloka orden får avsluta detta blogginlägg.

Phuket hjälper oss att fly fältet

Dagen innan premiären är det förvånansvärt nog lätt att boka biljetter, En gång i Phuket med Peter Magnusson m.fl. Tur när tre snälla familjemedlemmar ska fly fältet, en ödmjuk önskan från tonårssonen som trevligt nog bjudit hem kompisgänget. Jag ler, kan det vara av den anledningen att barnen är så stora och jag tycker så innerligt mycket om dem. Att de har goa kompisar värmer ett mamma-hjärta.

Politik, ohälsa och god hälsa

Jag har gjort något jag tidigare aldrig gjort. Men det kändes som  om det jag hade på hjärtat ville ha ett svar vilket resulterade i ett mail till högsta hönset i det parti som jag valt att lägga min röst på. Om jag får svar ska jag återge det här. Intressant! Man är ju nyfiken och frågar man inte får man inget svar....


Dagens undran kom upp då jag läste dagens G-P, om ungas ohälsa och stadens få vårdplatser. Varför mår många så dåligt i vårt samhälle? Varför finns ej hjälp att få alla gånger? 


Dagens solsken värmer!

Stunder då chokladen inte har järngrepp över mig......

Dagens förnuft och välbefinnande ska nu stavas spikmatta, fotbad och krypa under täcket framför Sveriges mästerkock.