Tack för hjälpen!

Utan omsvep bugar och tackar jag min vfu-skola som fortfarande månar om mig och mitt examensskrivande. Jag ränner där med enkäter och de hjälper mig att dela ut och samla in. Jag ränner där för att intervjua. Jag ränner där och jag tackar gudarna att jag trivs med det. Kära återseenden och saknaden smyger sig på. Om en månad kan jag inte ränna där för då är allt över. Om en månad lite drygt slänger jag titeln studerande över axeln och mina 3.5 år av studier finns som minne på det omtalade bildspelet. Många foton ska rymmas men det som inte ryms får vackert rymmas i våra sinnen och hjärtan. Plötsligt står man där så nära mållinjen och inser att man antog utmaningen att plugga i mogen ålder (helt frivilligt) och en liten nätt c-uppsats står i vägen för att jag ska nå och få min lärarexamen i fritidshem vid Karlstads universitet. Jag får lägga nostalgin åt sidan för att göra det som ska göras, ärmarna ska kavlas upp och tangenterna lär glöda några timmar till i en månad eller så. 


Alla nummerlappar till Vår Ruset har nu kommit och det bevisar att jag tänker inte bara skola.